Mors Dag - som jag ser på det även i år

Återanvänder ett inlägg från 2013 för det säger fortfarande allt.
Älskade unge!



På Mors Dag- ett inlägg om Tacksamhet!

Ja Gyril fick med många hon gillar extra på sin present

För mig personligen är Mors Dag viktigare än julafton, födelsedag och

alla andra högtidsdagar.

Just därför att jag är så oerhört tacksam över att få vara mamma!

Det var alls inget självklart av flera anledningar.

Trots det har jag fått uppleva denna ynnest att få vara gravid och känna 

en liten person växa sig redo för livet i min kropp. Jag har fått uppleva en

förlossning som var ovanligt långdragen men ovanligt positiv och jag kunde

gjort om det hur många gånger som helst.

Jag har även fått uppleva den villkorslösa kärlek som drabbar oss så

fort denna lilla person kommer ut och den gränslösa oron när hon kanske inte skulle

få stanna hos oss och maktlösheten när hon låg på övervakningssal på

Astrids Lindgrens barnsjukhus och faktiskt rent tekniskt dog en stund.

Och känslan av att lämna en del av mig själv till narkossköterskan på BUS i Lund

och inte veta om jag skulle få se henne levande igen.

Och den stora Tacksamheten när jag fick det.

Jag har fått känna hur det känns att bli en rasande Tigerhona och kämpa som en sådan

 när hon inte fått de pedagogiska resurser eller den respekt som hon har rätt till.

Och uppleva den stora glädjen över hennes framsteg och färdigheter.

Jag är varje dag så förundrad och glad över denna underbara, lilla

människa som är till så stor glädje för så många.

Att jag får vara med och följa henne och ta emot hennes kärlek som aldrig tar slut;

ja ingenting i världen kan vara större!

Jag tänker ofta på er som skulle vilja men som inte får uppleva det jag gör.
Till er vill jag säga att det finns människor som har som uppgift att

vara viktiga för andras barn; på olika sätt.

Som förebild, som stöd och för att ge kärlek.

Gyril själv har för första gången kunnat och fått hjälp att göra en Mors Dags present.

En orange fotoram med glitter och jag misstänker att fotot valde hon själv.

Det är stort och det är en bra påminnelse om att vi är många som

har plats i hennes lagade, lilla hjärta - även om inte alla är med på bilden.

Men just idag är det min dag att glädjas lite extra!

SM Guld & #gyrilsgrabbar

En glad G med sin guldhjälm

 

En härlig dag/kväll när IFK tog sitt andra SM-guld.

Där det storspelades i allmänhet och i synnerhet av #gyrilsgrabbar.

Ja vilka är det?

Det som började med den lite halvroliga hashtagen #gyrilsgrabbar som benämning på grabbarna i laget har blivit något annat än tänkt och det helt på hennes eget initiativ.

Både hon och jag ville ge något tillbaka för all den glädje som handbollen och en del personer både i och utanför handbollsvärlden har gett henne.

Jag som då är rätt väluppfostrad på gammaldags vis tänkte ju att jamen såklart ska hela laget ha.
Gyril var inte av samma åsikt.
Och vem är jag att inte respektera hennes åsikt?

(och du som nu tänker att Gyril är utvecklingsstörd, inte kan prata eller

förmedla vad hon anser - kryp ner under din sten igen med dina fördomar och din dåliga kunskap)

Hon har nogsamt valt de hon gillar bäst.
Jag har inte alltid varit överens med henne men hon har en förmåga att ta fram det bästa
hos de hon tycker om, så jag tror det finns hopp om de som inte ens sa tack eller
tyckte att det var en fånig sak att få en tröja.
(de *kan* ha hamnat på min svarta lista men inte på hennes döskallelista )


En alldeles speciell plats i hjärtat har de som blev glada och verkligen visade det.
Ni vet vilka ni är!

Att ha en tröja och tillhöra
#gyrilsgrabbar

det är en hedersbetygelse och ett tack.
Sprid glädjen & kärleken som Gyril har fått av er vidare.

Ni rockar hennes värld!

Och under säsongen 2016/2017 kommer hon säkert att hitta fler
som tar en plats i det lilla lagade hjärtat.

Nu tar vi sommarlov från all handboll tills årets nästa höjdpunkt:
Beachhandbollen och att Flensburg kommer på besök.

Skön sommar alla!

 

En av  favoriterna sen första ögonkastet

 

Det finns hopp

... om våren, om mänskligheten och det mesta.
Trots allt.

Rocka sockorna för Gyril och Tack till er som finns där

Jag recyclar  förra årets inlägg här.

Jag är lika tacksam och glad för min lilla Myra i år.

Även om vi under året som gått fått ta del av den andra sidan.

Den som innehåller avundsjuka, ogina människor och de

som bara måste klämma åt den som sticker ut.

De som sänker sig till att vara avundsjuka -

på ett barn som Gyril.

Jag står ut med att ta skit när jag sticker ut hakan och inte accepterar hån

och personangrepp på enskilda spelare i IFK och laget.

Jag står upp för de jag tycker om - alltid.

Jag kan t o m nästan, men bara nästan, stå ut med att få ett anonymt pm på Facebook

där någon anser sig veta att laget inte alls vill ha "mitt lilla Bollmongo"

på träningar och matcher.

(man måste nånstans ändå ge lite cred för hängivenheten

att regga ett fakekonto och avsluta det igen

bara för att få delge denna information)

För så länge Gyril inte märker något så kan jag stå ut.

Men när hon blir illa bemött av en funktionär
och tecknar att hon vill gå hem:

Ja då brister nånting på insidan.

För då har hon förlorat glädjen med handbollen.

Det som är hennes andningshål i världen.

Där hon känner sig betydelsefull.

På andra sidan står då dessa underbara människor.

Ni som gläds med henne och hennes framsteg.

Som ger henne så mycket kärlek och glädje

och får henne att känna sig delaktig.

Laget i hennes hjärta som aldrig 
går ut till match utan att slänga

en blick mot hennes plats.
Ni som aldrig går förbi henne utan att se.

Ni vet vilka ni är och ni finns inte bara inom IFK;

ni finns i hela handbollsvärlden.

De där små sakerna

som att ge henne sin tröja

när seriesegern är i hamn.

att ta på sig ett halsband som hon gjort just till dig

att komma ut från omklädningsrummet och ta en bild,

att ge henne ett så varmt välkomnande när

 hon kommer på en match i en annan arena

Ni som delar hennes glädje på Twitter, Facebook
och alla andra ställen eftersom ni inte
kan vara just här just nu.

TACK!

Det är ni som gör hennes värld ljus
och hjälper henne behålla glädjen

(och det får mig att orka vara den mamma jag är)

Så olika sockor eller olika människor:

Tack för att ni finns

Ni rockar mer än sockorna!

Uppdaterat:

Hammarby  handboll
som igår spelade (och vann) i rockade sockor:

Jag har aldrig varit så glad över en seger för ett annat lag.
Jag hoppas så vi får er i kvartsfinal
så jag får krama er allihop.

Det finns hopp för världen och om att det
finns plats för Gyril och hennes olikar.

Religionen ger inte snällare människor

http://www.dn.se/debatt/religionen-bidrar-inte-till-ett-battre-samhalle/

Det har jag ju misstänkt men nu är det bekräftat.
Man blir inte en bättre, snällare eller mer tolerant person för att man är religiös.
Det borde vara så kan man tycka.
Det där med "behandla andra som du själv vill bli behandlad" och
"vända andra kinden till" som exempel.

Tvärtom har de mest bigotta, intoleranta och fördomsfulla
människor jag träffat på varit troende.
Att vara kristen och Sverigedemokrat - hur krockar inte det egentligen?

Lite som Orwells grisar.
Vi är alla jämlika men en del av oss är lite mer jämlika...

Jag gick ur Svenska kyrkan för många år sedan men gick med igen
2006 då jag träffade en präst som jag kände jobbade för det jag kunde stå för.
Men det är han och en kvinnlig präst som jag träffat som gör det.
Det är för få.
Så det är dags att fylla i den där blanketten igen.

Vilket inte betyder att jag inte tror på nånting alls.
Jag tror bara inte att jag är i behov av en organisation.
Speciellt inte de som inte står för att vi alla är ok.

Om att inte kunna hålla tyst

Jag har inte haft blogglust på länge av en massa anledningar. 

Mest ren utmattning och hjärntrötthet. 

Men jag känner mig själv och världen brinner på en massa olika håll och jag vet att jag inte kan hålla tyst om allt möjligt här i världen.
Även om tanken är att mest just Reflektera och Betrakta,
så vet jag att jag kommer att reta upp någon och framföra åsikter som en del inte uppskattar.

Till dig som misstänker att du inte kommer att klara politik, religion och
andra ämnen som inte "bör" diskuteras eller åsikter som inte stämmer med dina.
Eller som bara helt enkelt inte gillar mig som person:

 Logga ut, stäng ner, ta bort länken ur din historik och helt enkelt låt bli att läsa här!

Och ta dig framför allt en stund att reflektera över vad det
egentligen
är som stör dig. Kan det ligga hos dig själv?


Japp jag förbehåller mig rätten att strunta i att publicera kommentarer som jag inte tycker hör hemma här eller innehåller kränkningar, personangrepp och annan skit oavsett vem den är riktad mot.

Vilket inte innebär att du inte kan uttrycka en annan åsikt än min eller diskutera det som står här.
Det är tvärtom önskvärt och inspirerande.

Glasklart?

I så fall välkommen till mina betraktelser av nutiden och dess fenomen.
Förhoppningsvis lär vi oss båda något på vägen.

RIP en gammal idol

En av världen stiligaste kvinnor har somnat in 89 år gammal.
En kvinna med hög integritet och klass.
Jobbade och gjorde filmer tills för inte så längesedan (2013).
Hennes självbiografi -  Jag själv

läste jag på 80-talet och även den med klass och utan skvaller.

Tack för lång och trogen tjänst
Lauren Bacall